 |
Funderingar |  |
2010.02.28
Att lära sig rida kräver stor ödmjukhet
Den absolut viktigaste egenskapen en ryttare måste ha eller försöka lära sig är förmågan kunna tänka som en häst. Vi kan aldrig förvänta oss att hästen ska tänka och agera som en människa, hur mycket vi en vill.
Jag läste en väldigt klok mening i hästfocus som jag kopplade direkt till ämnet:
"A horse is always a horse, a rider without a horse is only a man"
Detta tål att funderas på, verkligen. Vid ridning och träning lägger vi oss ofta mycket i hästens beteende, och förstår ofta inte riktigt vad hästen gör och varför han beter sig på ett visst sätt.
Vad är vi utan våra hästar???
2009.10.28
Vill man vara fin, får man "lida pin"
Jag satt på tåget här om dagen på väg hem från undervisning, och läste en väldigt intressant artikel, eller snarare ett resultat ur en undersökning om personer som har blivit outstanding duktiga på sitt område.
Björn Borg, Britney Spears, Michael Jackson och Jimi Hendrix har den saken gemensamt att ha varit fantastiskt duktiga på det dom gör, receptet? 10.000 timmar effektiv träning. Man har kommit fram till att det tar 10.000 timmar i effektiv träning att bli bra på det man håller på med.
Jag började tänka och räkna lite på saken, och om jag räknar rätt då får man hålla på 4 timmar om dagen, 5 dagar i veckan i 10 år..... Då jävlar!!!
Jag har ridit en hel del i mitt liv, tror nästan att jag är uppe i dessa timmar, men på något sätt känns det nu som att kvaliten på timmarna är även väldigt viktig, och det vill jag påpeka här. Det är inte bara viktigt att rida mycket för att lära sig rida, utan kvaliten på ridtiden är helt avgörande. För det är säkert lätt att bli duktig på att göra fel om man lägger tillräckligt mycket tid på det, så tänk igenom ridpasset noga och lägg vikt på att timmarna i sadeln är bra.
Det sägs att det kostar att ligga på topp, och 10.000 timmar är mycket tid. Men fan det är nog värt det, och från och med nu har jag börjat räkna :)
2009.10.13
Gör du som du brukar göra, får du samma resultat som du brukar få
Eyjólfur Ísólfsson är världens mest erfarna och kunniga Islandshästmänniskor. Vi var ett gäng tränare med honom på Strömsholm tidigare i höstas och förberedde han clinc som han höll där. När vi var i ridhuset och tränade sa Eyjolfur denna mening, och avslutade den med att säga "vill du få något annat resultat, förhoppningsvis bättre, måste du också göra nånting annat". Detta tyckte jag var klokt sagt och fick oss att komma tänka på att våga göra mer experiment, variera träningen ännu mer och hitta på en massa olika roliga grejer.
Våga göra olika saker i träningen, så länge hästens bästa och ryttarens säkerhet prioriteras. Hästen berättar när det lyckas bra, han säger till med en gång om till exempel vi ändrar gångartsföljd i övergångar, varerar energi, varierar böjning och tölten blir bättre än någonsin innan, då har hästen berättat.
Prova bryta vanan och se vad som händer.
2009.07.08
Varför gör inte hästen det jag ber han om att göra?
Jag brukar få höra ibland, när jag pratar med hästmänniskor som talar om sina hästar och sin ridning, om hästar som är så "dumma" att dom bara gör inte det som ryttaren vill att den ska göra.
Till exempel när en ryttare vill få sin häst att flytta undan för skänke, men ingenting händer.... försöker igen och den där dumma hästen börjar backa.... ....få stopp på det och försöka en gång till och fy fan han bara rusar iväg. Så här är han, hittar alltid på sätt att dumma sig, eller?
Jag upplever att det i stort sätt finns bara tre anledningar till att hästen inte utför det vi ber han om att göra:
1 Hästen förstår inte vad han ska göra.
Åtgärd: gå tillbaka i träningen och säkra dig att hästen förstår hjälperna och signalerna som du ger honom innan du försöker igen och ställ upp situationen så att så liten risk som möjligt finns för att det ska misslyckas.
2 Hästen ser inte ryttaren som ledare och vågar därför inte följa hans signaler.
Åtgärd: Arbeta med ledarskapet, ge hästen anledning att se dig som ledare och var både konsekvent och intressant för hästen som kommer verkligen att ge det tillbaka för han har ett stort ledarbehov.
3 Hästen, av någon fysisk anledning har inte förmåga att utföra det du ber han om.
Åtgärd: Ställ rimliga krav. En Shetlandsponny som ska hoppa 1,60 hinder, det kan han inte för att han är för liten, sådana krav är mycket orättvisa och ryttaren måste alltid vara vaken och alert om hästens begränsningar.
Tänk efter innan man skyller på hästen.
2009.06.07
Dagens visdom
Be ofta, var nöjd med lite, belöna ofta.
Þorvaldur Árni Þorvaldsson är en utaf Islands absolut duktigaste hästtränare, närmast en trollkarl i sadeln. I en intervju i Eidfaxi beskriver han sina tankar när han tränar hästarna, och han lägger mycket vikt på att hästen får tid att förstå alla hjälper och signaler innan han börjar kräva någonting mer av dom. Dessa ord har han i huvudet när han lär sina hästar, klokt va?
2009.04.26
Att använda poängskalan
Nu har jag varit på tävlingar två helger i rad, vilket har varit mycket roligt och inte minst inspirerande, att se många olika hästar och ryttare på all nivåer.
Jag har sett otroligt olika uppvisningar på dessa tävlingar, allt ifrån att vara riktigt bra och tyvärr en hel del mycket mindre bra. Det som har slagit mig under dessa två helger är först och främst två saker som jag tycker verkligen dags att lyfta fram och diskutera.
Först att nämna att det känns som att skalan som ska dömmas efter har krympt avsevärt. Jag har alltid trott att skalan skulle vara från 0-10. Gör man en riktigt bra uppvisning i någon gångart ska man kunna få bra poäng, upp till 8,9 eller mer till och med, och sedan om det misslyckas kan det bli låg poäng 1,2 eller 3.
Det var mycket sällan att man såg poäng under 4,0 och ännu mer sällan att man såg poäng över 7,0.
Det känns som att nya skalan som används av sportdomarna i dag är från 4,5-6,5 oavsett om visningarna är mycket bra eller mycket dåliga. Detta är någonting som bör ändras, domare ska våga lyfta upp det som är bra gjort och dra ner det som inte är bra gjort.
Detta leder mig till den andra punkten som jag tänker mycket på. Och det är vikten av att ha öppna ögon för bra ridning på tävlingsbanorna. Jag blir lätt imponerad av duktiga ryttare som rider bra, mjuka händer, med avspända harmoniska hästar och sist men inte minst har bra kommunikation med sin häst. Den ridning bör belönas och lyftas fram i poänggivning, över tuffingarna som flänger runt och jagar rosetter på hästens kostnad, drar och sliter i tygeln med spända hästar, men lyckas ofta komma otroligt långt.
Ridning utifrån hästens förutsättningar, lönar sig i längden med harmonisk och balanserad häst som håller längre. Man kan väl få snabbt resultat genom att stressa på, dra ordentligt och sparka på, men det känn som att kissa i byxorna när det är 10 grader kallt, först blir det varmt och skönt men det dröjer inte länge innan man fryser något jävulskt mycket.
Tänk på saken,
over and out
2009.04.01
Att göra ingenting
När jag träffar nya ryttare på mina kurser, som jag har aldrig träffat innan brukar jag som regel börja med att prata med dom om några grundtankar som jag följer efter men bästa förmåga i min egen ridning, dvs. när jag tränar mina hästar.
En sak som jag är alltid väldigt upptagen av, och jag påstår att är den absolut viktigaste, men även den svåraste konsten i all ridning, och det är "konsten att göra ingenting"
När ryttaren ger hästen en singal, ber hästen att utföra nån rörelse till exepel, hästen svarar rätt, har vi lärt oss att då ska vi belöna hästen omgående genom att lätta på trycket på hästen, dvs. ta bort signalen och sluta inverka. Ryttaren gör ingenting.
Om ryttaren vill att hästen ska vara kvar i övningen eller gångarten får vi påminna så mycket vi behöver för att snabbt kunna göra ingenting igen.
Det finns få saker som irriterar mig lika mycket som att se en häst som gör sitt bästa i att försöka komma undan ryttarens signaler men får aldrig fred eller möjlighet att bearbeta dessa signaler, på grund av att ryttaren är för arbetsvillig själv, eller vågar inte lita på att hästen kanske lyckas hålla takten i övningen utan att ryttaren behöver tjata sig igenom den. Allt för ofta ser man överarbetsvilliga rttare som tjatar på sin häst så mycket med en massa olika signaler på en och samma gång, att hästen stänger av och tappar både lusten och självförtroendet att försöka leta en väg ur situationerna.
Om vi tänker tillbaka i tiden, då syftet med ridningen i och för sig var annat än i dag, när människor använde hästen som transport mellan olika ställen, med minnsta möjliga ansträngning. Dvs. det var lättare att rida till grannen än att gå.
Om dessa ryttare hade fått för sig att börja nöta på sina hästar så som man ofta ser i dag, både på tävlingsbanor och egentligen vart som helst, så att ryttarna svettas mer än hästarna vid träningen, hade de nog gett upp med ridning eftersom det hade varit bra mycket mindre ansträngning att ta sig fram till fots.
Därför känns det ofta som att man helst skulle vilja föreslå till många ryttare att prova sitta av och springa med hästen och kolla om det inte känns lättare.
En bra egenskap för en ryttare är att lära sig tänka efter hur hästen upplever varje situation. När en ryttare sitter där rider och rider, sliter och kämpar utan att någonsin hålla tyst med sina hjälper, har hästen inte nån anledning att även försöka svara på dess hjälper.
Prova ge hästen en signal, invänta svar och när hästen gör rätt, åk. Känn hur kul det kan bli både för häst och ryttare. Resultatet borde bli en häst som letar efter sin belöning så fort det kommer en signal, och börjar reagera mycket på mycket små hjälper!
Kan du göra ingenting???
2009.02.28
En övning att rekommendera
Min absolut favorit övning i dag är övergången Halt-Mellantrav-Halt.
Detta är en övning som har hjälpt mig mycket i ridningen på många utaf mina hästar. När jag började klura på övningen lärde jag mig verkligen känna skillnaden på stopp och halt, vilka är två oerhört olika saker.
Eftersom hästen tänker fram i halten efter trav får man en väldigt bra halt och eftersom hästen möjligtvis förväntar sig halt efter traven börjar han vänta på ryttarens signaler.
Det låter som en övning som skulle kunna hetsa upp hästen i skarpa övergångar men enligt min upplevelse har den en helt annan effekt, dvs. Hästen börjar vänta och ta långa avslappnade steg i mellantraven, och man kommer snabbt till läget som vi väntar på att kunna driva fram till stadiga mjuka händer isället för att förhålla och hoppas på att hästen håller traven.
Ta tid på Er, testa och känn efter skillnaden.
2009.02.27
Vad, hur och varför???
Några grundfrågor som jag försöker ha i åtanke hela tiden när jag både tränar mina hästar och undervisar. Jag har ett stort behov att veta vad jag ska göra, hur jag utför det och varför gör jag det, dvs vad ska respektive övning leda till.
Detta är för mig ett grundprincip i allting jag gör med hästarna. Det jag vill påpeka att jag gör ingenting bara för att...
Min fundering för dagen, det som ligger högst upp i mitt hjärta i nuläget är val av utrustning som vi använder när vi rider våra hästar.
När jag reser runt och undervisar har jag sett många ryttare med väldigt olika utrustning som kommer in på lektioner. Jag har sett hundratals olika bettvarianter, och det är huvudsakligen det jag vill prata om i detta inlägg. Det finns i hästvärlden oändligt många modeller och fabrikat på bett som vi använder och alla har något speciellt syfte.
När jag får in elever som rider med utrustning som jag ser att är "utöver" det vanliga, dvs något annat än ett vanligt tränsbett, tysk eller engelsk nosgrimma och en tygel, brukar jag fråga om saken. Jag ställer vanligtvist tre frågor om utrustningen.
Vad? Dvs vad är det för bett du använder på din häst.
Hur? Då tänker jag på hur ska man använda det här bettet. Vad har just det här bettet för funktion.
Varför? Finns det en riktig anledning för användning av respektive bett, och vad vill ryttaren åstadkomma med det.
Tyvärr måste jag erkänna att allt för ofta har man inte minnsta aning om svaren på de första två frågorna.Vad har man för bett i munnen på sin häst, och som värre är, hur ska man använda det.
Det som oftast händer är att ryttare rider på bett med kedja, olika stångbett, då menar jag Islandsstång, Pelham eller Kandar.
Att rida vid kedja kräver en stor kunskap och erfarenhet av ryttaren och bra förutsättningar i hästens grundutbildning. Kedjan är ett väldigt bra verktyg för att hjälpa till vid att rida med lång överlinje, och så fort hästen ger efter, är kedjan alldeles lös. Ryttaren måste kunna styra över tempot med sina vikthjälper och inte tygeln, kunna rida hästen fram till handen utan några spänningar i hästens kropp, och vara stadig men väldigt mjuk i sina händer så att hästen säkerligen slipper tryck ifrån kedjan när han ger efter.
Jag brukar höra två olika utgåvor av svar på varför man rider på sådan utrustning, och jag har alltid lika svårt att köpa resonemangen.
Lättare att stoppa
Den första är att hästen brukar bli stark och jag har lättare att stoppa han på stång!!!
Heta hästar, lite spännda brukar bli starka och tunga i handen när dom blir för raka i sina bakben. Så fort man börjar använda kedjan för att ha kontroll över tempo, då är det missbruk på kedjan, och nästan en misshandel på hästen. Visserligen kan jag tänka mig att man får någon kontroll men jag vill rekommendera alla att prova sätta stångbett på sina ben, med bettet på underskänkeln och kedjan runt vaden och dra i tygeln och känna trycket som kommer redan vid ett litet tygeltag.
Användning av stång med det syftet är endast för att göra problemet större, genom att förstärka hästens flyktreaktioner ifrån ett väldigt obehagligt tryck.
Rekommenderat av tandläkaren
Det resonemanget som jag har dock svårast för att köpa är detta:
Tandläkaren rekommenderade pelham för att det avlastar tänderna.
Hästar och ryttare som har varit hos tandläkaren har fått instukioner om att använda pelham för att kedjan avlastar hästens tänder på något sätt. Detta tycker jag är högst oproffsigt och nästan löjligt att tänka på eftersom tandläkaren har inte på något sätt sett hästen under sadel hos respektive ryttare. Har ekipaget några förutsättningar överhuvudtagett att rida vid kedja?
Som jag har sagt innan kräver ridning på stång väldigt stor kunskap och det är inget man bara kan göra hu som helst, och därför tycker jag att om man ska rekommendera sådan ridning bör man veta var ekipaget står i utbildningen, annars kan man direkt göra mer skada än nytta.
Jag vill starkt rekommendera alla ryttare att fråga sig tre grundfrågor när det gäller ridningen:
Vad?
Hur?
Varför?
Over and out
Hinni
Här kommer vi att skriva om allting och ingenting som vi funderar på eller har åsikter om när det gäller ridning, avel, eller vad som helst som rör oss på ett sätt eller annat.
Fundering pågår.... :)